...närmare bestämt den 25 september åkte jag iväg till Florarnas naturreservat och gick en bit längs Upplandsleden. Konstigt att jag inte gjort det tidigare när det ligger så nära. Kändes som jag var helt ensam när jag gick längs stigarna. Kanske jag var det, iallafall den enda människan. Började fantisera över allt jag skulle kunna stöta på där långt inne i skogen. Men jag var som vanligt för sent ute så det blev en promenad utan några stora djurupplevelser. Men så brukar det ju bli för mig. Jag nöjer mig så gärna med träden, stenarna, gräset och vattnet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar